A som i...

... avig maska.

När man lär sig sticka börjar man i de allra flesta fall med räta maskor. Räta maskor, fram och tillbaka, och när man har fått in snitsen kan man producera riktigt prydlig rätstickning. Prydlig men variationslös. Om man börjar sticka runt istället för fram och tillbaka får man slätstickning, men det är ungefär så rafflande det blir.

När man väl behärskar den aviga maskan öppnar sig en hel ny värld av möjligeter. Resår! Mosstickning! Rutor! Ränder! Motiv! Med rät och avig maska har man två alternativ, 0 och 1, svart och vitt, yin och yang. Vilket mönster man än kan komma på att rita genom att sätta kryss i rutorna på ett rutat papper kan man sticka.









De olika texturerna man kan få fram med enkla mönster är fascinerande. Den elastiska resårstickningen. Den knottriga mosstickningen som är så vacker i tweedgarn. De bulliga tvärränderna man får om man växlar mellan rät- och slätstickning. Man kommer långt med bara två olika maskor.









Dessutom är insikten om att en avig maska bara är en rät maska sedd från baksidan och tvärtom ett av de riktigt stora kliven i att lära sig sticka. När man har fattat hur det hänger ihop, när man kan se på en maska om den är rät eller avig och kan lista ut hur man ska sticka den nästa gång för att få det mönster man vill, det är då man börjar förstå stickning.









Den räta maskan må vara enklast och mest lättillgänglig, men utan sin aviga motsats blir den bara platt och trist.